Att kräkas eller inte kräkas, det är frågan

Hur är det meningen att jag ska kunna läsa “The Easter Parade” på bussen på väg till och från jobbet när busschaufförerna envisas med att hålla kopplingen nere hela förbannade tiden så att det känns som att tyngdlagen slutat gälla och man ska sugas ut i rymden så fort man rundar ett hörn eller kör in i en rondell? Sammanlagt en timme förlorad lästid om dagen leder detta otyg till, förutsatt att jag inte tar straffet att kasta upp lunchyoghurten i en plastpåse och antagligen göra mina medresenärer lite ledsna, till förmån för ökat antal lästa sidor per dag. Åh, ständigt dessa svåra livsval.

Comments

[Högläsaren]

Men Europa och Norden trodde jag var avklarade?

[Åsa]

Det stämmer. Och Oceanien och Asien. Men bara för att man har kräkts i en världsdel förut behöver man inte hålla inne resten av livet.

[Sophie]

Misär! Åksjuketabletter eller möjligen åksjuketuggummin? Fast bäst vore det ju om de bara kunde köra lite fint.

[Åsa]

Ja! Varför kan de inte bara köra lite fint? Kanske borde jag förklara det desperata läget för chauffören och lägga in önskemål om körteknik?

[snowflake]

Ta en tidigare buss och se om den chauffören är bättre. Sen hinner du läsa en liten stund extra på jobbet. :-)

[Åsa]

Bra tänkt! Men, då måste jag ju åka hem senare också, för hemresan är lika jävlig. Köpa en egen bil, köra fort som fan och läsa under tiden som blir över? Eller läsa vid trafikljusen? Eller lyssna på cd-bok?